Feminism är komplicerat men hoppfullt

Feminism

I dagens snabba sociala mediesamhälle är kategoriseringar och etiketter ofta ett hinder för seriösa debatter. Onlinevärldens begränsning av antal tecken och relativ anonymitet har gjort att krav på fakta, historia och genomtänkta åsikter inte är det primära. Visst, det låter som något en gammal gubbe skulle skriva, som drar sig till minnes tider då folk faktiskt ”pratade med varandra”. Men det är ett verkligt problem att åsiktsetiketter som rasist, feminist, höger och vänster har sån stor påverkan på hur debatten går – eller om den ens kan börja. Frågan ”är du feminist?” bör vara starten på en diskussion – inte slutet.

Att kalla sig feminist var hyfsat populärt bland män runt 2014. Då svarade 45 % att de anser sig vara feminister, enligt en undersökning från Svenska Dagbladet och Sifo. 2018 hade siffran gått ned till runt 25 %. Är det så enkelt att män plötsligt övergivit idén om ett jämställt samhälle? Har det mediala PK-trycket lagt sig? Har feminismen blivit för extrem? Eller kan det helt enkelt vara så att begreppet feminism blivit ett såpass brett begrepp att svaret på frågan ”Är du feminist?” inte längre kan besvaras ärligt av en tänkande människa.

Definition av feminism

Den klassiska definitionen av feminismen kommer från Gemzöe som menade att man bara behöver skriva under på två saker för att kalla sig feminist:

1. Kvinnor som grupp är generellt underställda män

2. Detta förhållande bör förändras

Med en sådan definition är det lätt att vinna själar till den feministiska rörelsen, i alla fall idag. Oavsett om det gäller jämställdhet för en manlig och kvinnlig anställd på en begravningsbyrå i Stockholm eller ett finansbolag så är de flesta överens om att könet inte bör påverka lönesättning eller möjligheter till avancemang.

Det är inget snack om hur förhållandet mellan kvinnor och män bör förändras eller hur prioriterad frågan är. Det viktiga är att se och förstå att kvinnan faktiskt är underställd.

Begreppet blir direkt mer problematiskt när andra kriterier som tvång introduceras. Är jämställdheten så pass viktig att staten bör bestämma hur föräldrar ska fördela sin föräldraledighet eller tvinga företag att ha en viss procent kvinnor i anställda i företaget? Det är här diskussionen börjar bli intressant, men det är sällan det går så långt idag. Extrema åsikter är oftast de som skriks ut högst, men sällan är de ens allmänt accepterade. Att återgå till en förenkling av feministbegreppet skulle öka stödet för rörelsen direkt.

Stridigheter inom feministiska rörelser

Vissa av feminismens perspektiv går i direkt motsats till varandra. Ett exempel på det är konflikten om pornografi och prostitution. Den sexpositiva feminismen menar att prostitution och pornografi bör ses som något positivt och att motsatsen bara leder till så kallad ”slutshaming” och mer förtryck. De menar att kvinnor har rätt att bestämma över sin kropp, oavsett situation och vilka val som kvinnan gör. Framför allt på 70- och 80-talet splittrade denna debatt hela feministrörelsen och fler exempel på liknande diskussioner finns. Splittringarna bör dock ses som något positivt då de ständigt utvecklat rörelsen och dess inflytande. Att blunda för splittringarna är dock garanterat fel väg att gå.